Naturen vid Färsna
Gården har stora bevarandeintressen inom såväl natur- som kulturmiljövården. Bland annat hittar vi här en
ovanligt örtrik flora i de gamla beteshagarna och i den betade skogsmarken. Här finns även rika spår från forntiden
i form av bronsåldersrösen, järnåldersgravar och ett tjugotal husgrunder från 1700-talet och framåt. Lämningarna
vittnar om att Färsna varit bebott sedan äldre järnålder. I två dokument från 1365 respektive 1418 framgår att här
låg en by under medeltiden, vilket också var fallet när storskifteskartan upprättas 1767.
Delar av Färsnas skogar är nyckelbiotoper och naturvärden enligt Skogsvårdsstyrelsen. Här finns såväl äldre
orörda granskogar som äldre sumpskogar. Ett område har ett bestånd av mycket gamla tallar. Arter som påträffats
är ullticka, gammelgranslav, rostfläck, platt fjädermossa, tallticka och rödgul trumpetsvamp. Hagmarker och skogsbeten
är värdefulla enligt länsstyrelsens inventeringar. Här växer bland annat Adam och Eva, jungrulin, brudbröd, stånds,
tjärblomster, blåsuga och grusstarr.
Vid en svampinventering av området 2006 påträffades den extremt ovanliga grynknölfoting (Squamanita paradoxa). Den är klassad som sårbar
(VU) och är endast känd från 10 lokaler i landet. I hela Europa är endast ca 15 fynd kända. Även den rödlistade scharlakansvaxingen
påträffades i betesmarkerna.
Norrtälje kommun har beslutat att pröva frågan om inrättande av kommunalt naturreservat för Färsna. Som ett första steg skall
en skötselplan för Färsna med förslag till föreskrifter arbetas fram. Skötselplanen skall redovisa lämplig skötsel för att
bevara områdets växt- och djurliv samt kulturvärden samtidigt som det ska kunna nyttjas för det rörliga friluftslivet.